Cocillana - my friend

Ja jag vet, jag är svårövertalad när det gäller att åka till läkaren o kolla upp saker. Det är väl därför man har åkt till Grekland med bruten fot osv... Men men, med tanke på att jag träffade Mini förra helgen som hade lunginflammation, den lilla stackars sötisen, så kändes det kanske rätt att vara lite orolig denna gång. Har inte känt igen mig heller riktigt för pigg är det minsta jag varit denna förkylningsomgång.

Nu kan jag lugna alla oroliga själar och säga att jag mår fint, sänkan var normal, och allt annat såg också normalt ut. Lite för bra med tanke på hur jag väser o låter för tillfället tyckte doktorn (o ser ut med kanske för är fortfarande zombie-lookalike).

En positiv sak dock! Jag tiggde till mig lite hostmedicin för jag tycker synd om Johannes och resten av huset, har nog hållit dem vakna hela natten inatt tror jag (förlåt*). Cocilliana is da shit vad kommer till hostmediciner, jag minns dock inte att det var så här starkt (det snurrar i huvudet och jag känner att jag nog måste vila lite snart). En halvliter (?) skrev han ut till mig med så nu har jag hostmedicin för lååång tid framöver.

Ett litet snyft också... Doktorn trodde tyvärr att jag inte kommer kunna briljera med min franska till helgen utan får skicka lappar till fransoserna om jag vill dem något... Vi får la se, nu är det teckenspråk som gäller fram tills fredag! Tur jag jobbar med att skriva saker :)